Category Archives: Uncategorized

6. A series of comments on research in science education

Here I will reflect upon phenomenology and probably some other methods. Also my thoughts on some important concepts in research.

Fixed design: Research strategy where the research project is more fixed before data is collected. For instance, the golden standard randomised control trial maybe even with a control group or pre- posttest with a treatment in between. The test is constructed before the research is undertaken.

Flexible design: Research strategy where the research project is developed further when data is collected and are being analysed. For instance,

Validity is a measurement if you measure what you intended to measure, or with Robsons words (Real World Research, second ed. 2002. p 93): ”Validity is concerned with whether the findings are ´really´what they appear to be about.”

Internal validity: concerns the trustworthiness of the research process and how it is done. Cause & effect, the effect can be explain by the found cause and nothing else. The cause precedes the effect, cause and effect are related, no other plausible explanations can be found for the effect. In this sense are different biases or systematic errors considered and measure taken to avoid them? Here is a very good list of research biases: Wikipedia also have a list of different biases:

External validity: concerns how the research results can be generalized to other people or other studies.

According to Robson (Real World Research, 2002, p 107) internal and external validity tends to be inversely related. If you have controls to strengthen internal validity you often fight against external validity (or generalizability).

Reliability concerns the trustworthiness of the undertaken research, if the results can be repeated if someone else does the same research process.

Triangulation can be describes as using several methods, participants, perspectives, theories or analysis who, hopefully, point to the same results or complement each others in such a way the results are strengthened.

However, there are criticism against validity and reliability when it comes to qualitative research. Not all researchers agree that qualitative research can be reliable and valid, at all. Robson writes a couple of pages on this matter (Real World Research second ed., 2002, pp 168-177).

Phenomenology: ”A form of qualitative research in which the researcher attempts to identify commonalities in the perceptions of several individuals regarding a particular phenomenon.” – Data Definitions Adapted from the Glossary How to Design and Evaluate Research in Education by Jack R. Fraenkel and Norman E. Wallen, PDF here.

”Husserl rejected the belief that objects in the external world exist independently and that the information about objects is reliable. He argued that people can be certain about how things appear in, or present themselves to, their consciousness (Eagleton, 1983; Fouche, 1993). To arrive at certainty, anything outside immediate experience must be ignored, and in this way the external world is reduced to the contents of personal consciousness. Realities are thus treated as pure ‘phenomena’ and the only absolute data from where to begin. Husserl named his philosophical method ‘phenomenology’, the science of pure ‘phenomena’ (Eagleton, 1983, p. 55). The aim of phenomenology is the return to the concrete, captured by the slogan ‘Back to the things themselves!’ (Eagleton, 1983, p. 56; Kruger, 1988, p. 28; Moustakas, 1994, p. 26).”

– Groenewald, T. (2004). A phenomenological research design illustrated.

Groenewald describes his analysis (or lack of…?) as:

  • 1) Bracketing and phenomenological reduction.
  • 2) Delineating units of meaning.
  • 3) Clustering of units of meaning to form themes.
  • 4) Summarising each interview, validating it and where necessary modifying it.
  • 5) Extracting general and unique themes from all the interviews and making a composite summary.

The process of analysis (described quite thoroughly in the article by Groenewald) I get some vibes that the process of analysing data for/in discourse analysis i similar. There are differences, for instance the intention, the why. In phenomenology, as Groenewald way, you search for different thing that regards one specific phenomena.

Another interesting read on phenomenology is Van der Mescht Phenomenology in Education: A Case Study in Educational Leadership.

Collier-Reed & Ingerman writes the following regarding phenomenology and research:

”In deciding whether phenomenography can help a researcher answer the question posed in their research, it is important to take care to frame the question appropriately. As the approach is directed towards understanding the relationship between a student and a phenomenon in the world, it is important that the phenomenon is one that is able to be clearly articulated and shared by those participating in the research. As the focus of the research is not on the phenomenon per se, but rather on describing how students may conceive of the phenomenon, a critical first step is the researcher ensuring that participants attend to the same phenomenon during the data collection process. This is often non-trivial as the nature of some phenomena is such that it is challenging to ensure that participants describe their relationship with the same phenomenon as other participants.” – Phenomenography: From critical aspects to knowledge claim

Like discourse analysis there is a lot done in phenomenology and therefore a lot to read and reflect upon.



Dr Hennie Van der Mescht (2004) Phenomenology in Education: A Case Study in Educational Leadership, Indo-Pacific Journal of Phenomenology, 4:1, 1-16, DOI: 10.1080/20797222.2004.11433887

Collier-Reed, B. & Ingerman, Å. (2013) Phenomenography: From Critical Aspects to Knowledge Claim. Jeroen Huisman, Malcolm Tight (ed.) Theory and Method in Higher Education Research (International Perspectives on Higher Education Research, Volume 9), p 243-260.

Robson, C., (2002) Real World Research second edition.

Groenewald, T. (2004). A phenomenological research design illustrated. International Journal of Qualitative Methods, 3(1). Article 4. Retrieved 27/3 -16 from

Wikipedia on the bold words + above mentioned book.



Lämna en kommentar

Filed under Skola, Uncategorized

5. A series of comments on research in science education

This comment takes of after the ethics comment, back to methods.

One methods of research is one where you continually change your theories when you are analysing your data. This process is known as an iterative process where you pose questions to your data based on observations (the observations can be transcribed speech or text in some kind). You can also start to pose questions when you start collecting data and by the process of continued observations, you can identify theoretical concepts. These theoretical concepts are linked in a tentative way to the data and the process continues in an iterative process. Grounded theory is one of these methods where you start asking questions when you start gather data. The iterative process is thorough and takes a lot of time. The generated theories/concepts are further developed, with time the process changes into verification and summary. In addition, the theoretical concepts tends to evolve into one core category. This is a summary of a summary from here:

In the link Trochim ends with:

”When does this process end? One answer is: never! Clearly, the process described above could continue indefinitely. Grounded theory doesn’t have a clearly demarcated point for ending a study. Essentially, the project ends when the researcher decides to quit.

What do you have when you’re finished? Presumably you have an extremely well-considered explanation for some phenomenon of interest — the grounded theory. This theory can be explained in words and is usually presented with much of the contextually relevant detail collected.”

GT is based upon constructivism (obviously, since you start with data and form concepts and theories from the data, late in the process you start to look into the literature) and is of both inductive and deductive nature. The iterative process can take both strategies. However, this can also be described as an abductive process. The process of reasoning goes another way than deductive and inductive reasoning. The researcher moves between data and theory back and forth, the understanding of it continually emerges.

Thornberg and Charmaz writes, in the introduction part (p 11) of The SAGE Handbook of Qualitative Data Analysis by Uwe Flick, in Grounded Theory and Theoretical Coding the following:

”Grounded theory (GT) is a research approach in which data collection and analysis takes place simultaneously. Each part informs the other, in order to construct theories of the phenomenon under study. GT provides rigorous yet flexible guidelines that begin with openly exploring and analysing inductive data and leads to developing a theory grounded in data. […] instead of pure induction, the underlying logic of GT actually moves between induction and abduction.”

Also, Thornberg and Charmaz states that the meaning of abduction is to select or construct a hypothesis in order to explain a particular empirical case or set of data, in such a way that any other hypothesis candidate is weaker or worse. After that you should continue your analysis with the help of your hypothesis. Further Thornberg and Charmaz describes the coding process in three steps, open coding (search data for segments to be coded), focused coding (search for segments or similar codes for most significant or frequent codes that makes analytical sense and remove other codes or segments of data) and lastly theoretical coding (analyse how categories or codes constructed from data might relate and possibly be integrated into a theory. However, there are probably not one specific way of doing grounded theory and it is not step 1, 2 and finally 3, the process goes around and ends when ”…the study reach theoretical saturation, meaning that gathering fresh data no longer sparks new insights, nor reveals new properties of the generated GT and its categories or concepts.” (ibid, p 167)

However, there are other methods of research and GT is one I probably never will use. Due to the research group I currently belong to do not use this method of research.

There are other kinds of research methods, one i phenomenology whom I never have been using. Picture below is very interesting, found here.

Skärmavbild 2016-03-26 kl. 14.17.27

Phenomenology I will have to continue later. To follow is also my thoughts on:

Fixed design: Research strategy where the research project is more fixed before data is collected.

Flexible design: Research strategy where the research project is developed further when data is collected and are being analysed.

Internal validity, reliability, triangulation and validity.

Lämna en kommentar

Filed under Skola, Uncategorized

4. A series of comments on research in science education

In the preceded comment I wrote a little about qualitative and quantitative methods. Here I will write a bit more about qualitative methods.

The methods I have used in my education so far is semi-structured interviews, a couple of times, interviews with a guide of questions – all according to Samhällsvetenskapliga metoder av Alan Bryman. The title in English is Social Research Methods ( . The data from the interviews where set against other sources of data, i.e. books and Internet sources. Beforehand I had formed questions to be answered by the data collection. I did this kind of ”research” 4-5 times in different reports. Regarding research questions, I had formed them myself, or in some cases, with a friend whom I where working with. However, according to Mogens Niss (seminar at FontD november 2015) good research questions need to be:

Clear, precise, deeply intellectual, scientifically interesting, significant – degree of richness of consequences of answers, originality, researchable (!). Niss especially underlined the following:

”Disciplined inquiry has a quality that distinguishes it from other sources of opinion and belief. The disciplined inquiry is conducted and reported in such a way that the argument can be painstakingly examined.” (Cronbach & Suppes, 1969, p. 15).

However, the points stated by Niss above is aimed mostly at trained researchers because how can undergraduates state scientifically interesting and significant questions? Undergraduates and others in training will have to be able to answer questions already answered or with a smaller group aimed at replicating research or something like that.

One thing that recently entered my mind, awakened by a close friend whom is a sociologist, is ethics of research. The different reports, stated above, had almost none reflections of research ethics. I remember that one of the reports, where I interviewed four 15 year old students, I beforehand gave them a paper with information on what the research was intended for and what the recorded interview will be used for, who will listen to it. The paper with information the student took home for signature (meaning read and agreed upon by their parents or caregivers). In that sense I had reflected on the ethics of research regarding who will be listening to the interviews (me alone) and what it will be used for and that the students will be held anonymous. However, my sociologist friend said that I was not trained at all in doing the interviews and that such a interview is not aligned with the guidelines on the University where I studied at the time. I believe the research plan was given a go ahead from my instructor, but still not ok according to the guidelines. I agree with my sociologist friend, but there are a lot of undergraduate ”research” that cannot be done in this sense, there are a lot of reports that will have to have data only from books and other written sources. Maybe interviews of people over 18 years of age, but also the respondents will have to be chosen in such a way that no sensitive subjects arise, the open interview format (semi-structural interviews, the follow up questions is dependent on the answers given, anything might come up). My sociologist friend gave a couple of examples where rape victims and people who considered suicide at some time where interviewed by a untrained interviewer (undergraduate students). In those cases the respondents might have some kind of  relapse, they might need professional help. There are other problems with research ethics not being taken into consideration accordingly. The whole research project needs to be held against research ethics (a set of questions needs to be considered regarding ethics), why do we need to have these research questions answered? Why do we need to have this area researched?

Vetenskapsrådet has ethical guidelines and they write the following:

”The various demands placed on a researcher’s behaviour are part and parcel of the researcher role as it is conceptualized today; they are built into the research process. But these demands are based on society’s usual ethical norms and values. As you read the recommendations in this book, you will discover that a great deal of what is said can be summarized in a number of broad rules that all correspond to more general life rules.

You should:

  • tell the truth about your research.
  • consciously review and account for the purpose(s) of your studies.
  • openly account for your methods and results.
  • openly account for commercial interests and other associations.
  • not steal research results from others.
  • keep your research organized, for instance through documentation and archiving.
  • strive to conduct your research without harming people, animals or the environment.
  • be fair in your judgement of others’ research.” – Good Research Practice page 12 here

Also, on page 65 Vetenskapsrådet states the following: ”[…] social sciences (integrity-sensitive information on individuals and groups that can be revealed in studies). In these cases, the requirement for public access, openness and transparency sometimes comes into conflict with the requirement to protect research subjects’ and informants’ personal integrity. These issues also carry a danger that current regulation systems increase the risk that studies will be performed outside the healthcare arena, where there is less transparency. It is thus important to have general discussions on ethical issues in the handling of integrity-sensitive material. Awareness of both the rules and problems needs to increase within the research community.”

You can only have anonymous respondents if you do not write who they are somewhere. If you write somewhere who they are the information about them might come out in public, that has happened in Sweden where the Swedish court decided that collected data (sensitive data!) was of public demand. This is rather tough but the research has to take ethics and the Swedish law into consideration. Also, untrained undergraduates to do interviews, they will have to have someone to look at who they will interview and what questions they will ask, also what answers they might get and make them think through how they will react to possible answers given by the respondents.

I think I will have to come back to qualitative research methods…


Lämna en kommentar

Filed under Skola, Uncategorized

3. A series of comments on research in science education

Qualitative versus quantitative research in Science Education. One can argue for a method or another, or you can go on by not choosing. By not choosing I mean that you use both methods, in a mixed method setting.

I have mostly come in contact with qualitative method in my undergraduate and graduate training. This means that quantitative methods will be something new when I continue my training in higher education. If I have some training in qualitative methods I will be, and feel, relatively confident in using them. Therefore, I will see quantitative as something that exists but I see it at a distance, a method for others or other research areas. However, in my training towards the licentiate degree (educational specialist in US), I have read some articles who use quantitative methods, in this way it becomes more familiar what it is and how to use it. I’ve come to understand that it is ok to mix methods.

When it comes to collecting data it is usually not a problem, rather the opposite, to much data to analyse…in some way one might have to sort the data to find a glimpse of what can be valuable to look deeper into. Here one probably react to that all data is not analysed. Yes, one often has to sort the data several times to find the data that is worthy to analyse deeper. This is one flaw of qualitative methods. With quantitative data you can enter your data into a computer program where the analyse is made, here you can use huge amounts of data, if not all of it, because it is sorted and analysed with algoritms and computer power. However, it can be as strenuous as poking through the data in a manual way because you have to make sure, in some way that the analysis is correct. There are several methods to do this and they all have their pros and cons.

However, you could do this by hand if you like it. Just the way the woman who found evidence of Alfred Wegeners theory of continental drift, Marie Tharp. The mass of data was so huge it was written on a 5000-foot scroll (1524 meter). Read more of a remarkable woman of science here. She recalculated the sonar data several times, all by hand. The men in charge did not believe her, until Jacques Cousteau filmed the valley.

Just like qualitative research you need to code your data for the computer to be able to analyse it for you. Computer programs like SPSS (Statistical Package for Social Science) works similar to word processors like Microsoft Excel, rows and columns where you need to put your data. After you have your data sorted in a way so the computer can make sense of it you can do your first exploratory analysis. Here you try to explore what the data tells you. Confirmatory analysis tells you if you found what you intended to find. To make sense, you simply get some pie-charts, graphs or histograms that you can look at to find if you can make sense of your data. You can also make some analysis regarding variability or other measures to get a feeling if you are on the right track of analysing your data. Especially in flexible designs this initial analysis if of importance to try to find out if you have the right data or if you have to adjust something to get a more clear picture of your research object. It is perfectly ok to do this in flexible designs. However, you need to record your changes in such a way that you can explain to someone else what you have done in order for it to be apparent and clear how you did your research. Fixed designs often is reported with quantitative data. For instance, pre- and post test results that can be held against each other to try to find out if your treatment had any effect.

One analysis called exploratory data analysis (EDA) tries to simplify analysis by showing the data in pictures where you summarize the main characteristics of your data, often with visual methods. In this way EDA can tell you something about your data without the use of hypotheses or modelling. The hypotesers can be formulated after the EDA. Confirmatory data analysis (CDA) can be made after the use of EDA to confirm conclusion, in such a way that it complements the EDA analysis. However, the research community seems to not be in agreement on which quantitative methods to use is accepted. You probably need to ask a specialist or read Journals where you intend to publish your results in order to find which methods is appropriate and accepted in their eyes.

A very common test of your data is the significance test. Have you got a significant result? p < 0,05 ?  The statistical significance is a test that tells you how likely you got the difference by chance alone or if it is not really a difference in the population that you got your results from. How plausible is it that you got no difference between your population. Simply put, it rules out the validity threat that the result could be due to random variation in your sample, rather than differences in the population. There are a normal distribution to most things. There are controversy to the statistical significance test as well. It is not related to the size or importance of a effect or relationship and the chance of a statistical significance increases with increased sample size . Therefore, there are a lot of different tests to try to rule out faults in conclusions or to increase the evidence of findings. Standard deviation and different cross tabulations to measure relationships between two or more variables. This is a lot to read up on if you are into doing something with quantitative analysis.


Real World Research second edition by Colin Robson

Wikipedia on Exploratory data analysis








Lämna en kommentar

Filed under Uncategorized

2. A series of comments on research in science education

Here is the second comment on research in science ed. I got a book from a fellow who is also on his way towards the same degree as me (thank you Christian Rydberg!).

The book is Diskursanalys – som teori och metod by Marianne Winther Jörgensen & Louise Phillips and is written in Swedish, translated by Sven-Erik Torhell. The original was written in 1999, this copy in 2000.

The book is written as an introduction to the method of discourse analysis. It describes the area of discourse analysis to be in three aspects, namely discourse theory, critical discourse analysis and discourse psychology.

Their view of discourse is that language is structured in different patterns, and this follows or is between different social domains. One social domain is the medical domain or political domain and that these practices has its own language within this domain or maybe practice. Their definition they agree upon is that ”a discourse is one direct way of speak about and understand the world (or a particular sector of the world)” – my translation!

The three different ways of discourse analysis, that the book presents, shares the starting-point that our way of speaking do not reflect our world, our identities and social relationships in a neutral way. Also, that it creates and changes them. Their way of discourse analysis takes the point of critical analysis which means they go for to find, analyse, criticise and change power relations in society. This is not really compatible with James Paul Gees way (Gee however, sees that you cannot avoid power relations but that you, with his method can see/analyse it in a social way not just power structures (thank you for clarification, Mats)). They describes their way as sprung from social-constructivism, the view of language in its turn sprung from structural and poststructural theory of language. The writers describes discourse analysis as a package of theory and method, for instance the role of language in the social construction of the world, particular theoretical models and methodological guidelines and techniques how to analyse language has to be accepted. You cannot choose your own however you like since discourse analysis already has its belonging. In my view it is here you really has to take care, what is the meaning of this where I am now? It has an social-constructivistic base (not the Piagetian way! They refer to Collin (1997) and Järvinen & Bertilsson (1998)). We all together construct the society in which we live and act, for instance gender, masculinity and femininity et.c.. They also say that we have to have a critical stance towards self-evident knowledge. We categorise the world and the categories we have makes us understand the world and we understand the world through these categories. We can’t reflect the world out there as it is, it is a product of our way of categorise. We are cultural and historic creatures and our view of the world is shaped through our culture and history. Our way of interpret the world is created and maintained in social processes. Knowledge is constructed by social interaction, where common truth and false is fought for. In a determined worldview some forms of actions becomes natural and others unacceptable. The social construction of knowledge by social interaction leads to concrete social consequences.

The first view presented by Jörgensen & Phillips is based on Ernesto Laclau and Chantal Mouffes discourse theory. It has a starting-point in the poststructural point of discourse constructs the social world in meaning. This meaning can never be locked in place due to the instabilities in language. No discourse is stable, they are changed in the interaction with other discourses. Here an important concept is the struggle of the discourse.

The second view presented is the critical discourse analysis takes it’s starting-point in Norman Fairclough. This means that the discourse only gives one view among several others who constructs the social practice.

The third and last view presented is the discourse psychology. The purpose here is to investigate how people strategically use the discourses to present themselves and the world in intended ways, beneficial for themselves, in social interaction and which social consequences that it gives. The main focus is not psychology, rather a social-psychological way.

It seems to be a lot of work behind discourse analysis.



Lämna en kommentar

Filed under Uncategorized

1. A series of comments on research in science education

This is the start of a couple of submissions where I reflect on research in science education. One will be a comparison of qualitative versus quantitative. One will be reflections on mixed-method, the good the bad and the ugly. Others to follow…? We will see where we will end up.

This is also one part of a methods course where I will be using this comments later to write and argue for a scientific method in a research design. In this sense this is a portfolio.


First I will be looking on my old notes from when I started a course on discourse analysis as a part of my studies towards educational specialist. The title in Swedish will be licentiate degree and it is done in two years in terms of length, it comes after a masters. Here we go..

Roth and McGinn (1997) wrote about different methods in science education. On discourse analysis they wrote (in brief): The content of talk, social format, local, situational, the use of language, how phrases form depending on context. Analysis of talk, contradictions especially interesting. An analysis scheme on the talk. Variation in meaning is the signal rather than to see thought and mind (that is secondary). What you mean varies, descriptions of the same thing varies. What ”regular” research see as noise, discourse analysis find interesting. ”Regular” research (other methods…) tend to disregard contradictions and different meanings of the same thing. One example: researchers have found differences in what science teachers say about their teaching and what they really do in their teaching.

WOLFF-MICHAEL ROTH and MICHELLE K. McGINN (1997) Science in Schools and Everywhere Else: What Science Educators Should Know about Science and Technology Studies. Studies in Science Education, 29 (1997) 1-44.

The books I have read is James Paul Gees An Introduction to Discourse Analysis Intro and Method (third edition, 2011) also his How to do Discourse Analysis A toolkit from 2011.

Gee has a linguistic approach, there are other approaches to Discourse analysis which I will be looking into later. A phrase Gee uses is language as saying, doing and being. Examples of this is language as something you say, it has a meaning and we do something by saying stuff. Gee gives the example of opening a meeting, you would (probably) do that in a welcoming way. Also, we use language as beings, we can speak as experts or every-day people. We have an identity when we speak. If we use a different identity in a (sort of…) wrong way comedy is made. Here is one example of the scientific discourse applied on real-life (as opposed to…?):  Comedy is made where the science discourse meets the real-life situations in an absurd way. I believe Monty Python was very good at this, see for instance their contributions on spreading Greek philosophy:

Two different approaches to discourse analysis – which I do not use – is descriptive and critical discourse analysis. Descriptive discourse analysis tries to understand how language works and next to understand it. Critical discourse analysis tries to both how language works and to understand it but in the next step to apply it in some sense to the world with the aim of changing something to the better. The intervention can be in political issues or social problems. There are grades in hell, this is somewhat simplified. Gee views all discourse analysis as critical, in some sense, language is political and part of social good. One can view this as we all have a cultural bagage, we are all socialised into society in some sense. If we relate this to science: there are ways to avoid this to affect research. For instance by, very carefully, describe how and what you have done in your research. Gee writes that all methods come with theories, here discourse analysis is the study of language in use. Gee writes that, even, in ”hard” science there are no set of rules to follow step by step to get guaranteed results. Gee means that research adopts and adapts specific tools of inquiry and strategies for implementation. These tools reside in a community of practice formed by others in the field of research. Different contexts affect their implementation, the problem analysed or issue researched. Further, Gee writes that his book (Introduction to discourse analysis) has no set of tools with  rigid definitions, they are more meant to be a set of thinking devices. Gee also writes that discourse analysis must have a point. He means that is should illuminate and gain evidence for our theory of the domain, to help us explain how and why language works in the way is does. Also to contribute to understanding  and intervention to important issues and problems in some areas that interest and motivates us as global citizens.

A summary goes something like this: discourse analysis according to Gee is both descriptive and critical. Do what you want and use my tools of inquiry as it fits your research area. More on his tools of inquiry to follow.



Lämna en kommentar

Filed under Uncategorized

Uganda 2015 – reserapport

Här är en reserapport från min och Dan Frendins resa i Uganda, 22/7 – 6/8, där vi träffade människor och organisationer som använder eller ska använda Wikipedia för att sprida kunskap om hållbar utveckling. Första halvan av resan följde vi med Ugandiska Röda korset och Nature Uganda för att se hur de arbetar och vilka behov som finns för att utveckla vårt projekt. Vi deltog i det första ugandiska Wikipediakonventet och besökte Mbazzi Wikipedia center. Den andra halvan gjorde vi en safari som vårkontakt Paul ordnat genom sin firma Toplife safaris. Vi fick mycket tankar och kontakter till det fortsatta Wikipediaarbetet även under den delen. Därför har vi med den också i vår rapport även om den var tänkt mer som “semester”. Mer om Dan här: Läs om Wikipediaprojektet under rubriken Wikipedia på Dans blogg:

Vi började resan från Kalmar med bil till Malmö där vi hade ett kort möte med Claes Malmberg (verksam docent vid Halmstad Högskola och gammal bekant med Dan). Efter lunchmötet tog vi tåget över vattnet och hittade ett flyg till Doha. Där hade vi väntetid innan flyget gick mot Entebbe. När vi anlände i Entebbe möttes vi av Paul och hans två barn som stod förberedda med blommor. Vi åkte sedan med bil till Anna´s Corner (Tripadvisor här) där vi intog lunch. Vi fortsatte färden hem till Paul. Efter både lite socialiserande, uppackning och dusch fick vi kvällsté. Det var varmmjölk och varmtvatten om man ville med té och lite nötter. Någon timme senare vad det dags för middag. Ugandierna äter två stora målmat och ett lite mindre. Det mindre verkar vara lunchen. Kvällsmaten var omfattande och klockan var 22. Hur ska det gå att sova med det här i magen? Ris, irländsk potatis, kycklinggryta, jams, sötbanan och kassava. Frukost hos Paul, ugandisk (?):  rostbröd med underligt smör, honung, färsk juice, pasta med köttfärs, sallad (tomat, gurka, morot) och havregrynsgröt samt afrikanskt kaffe (varmmjölk sedan pulver i).

Torsdag – fredag 23-24/7 med Ugandiska Röda korset 

Upp tidigt för att undvika morgonruschen för möte med Röda korset. Vi fick en introduktion till vad de gör av vår Röda kors guide Richard (ansvarig för radiokommunikationen för arbetande grupper). Se vad de gör här eller på Facebook här.  Vi träffade även generalsekreteraren för Ugandiska Röda korset Alex Onzima som vi kort berättade vad vi har gjort och vad vi vill utveckla med hjälp av Röda korset. Vi informerade till exempel om Wikipedias medicinprojekt. Vi lämnade Paul och åkte iväg mot Masaka och Röda korsets lokala kontor. Lunch på ekvatorn, mycket trevligt.  På väg till Masaka syntes flera vägbyggen och husbyggen rakt ut i träsken i Victoriasjöns avrinningsområde. Det är Kina som har skrivit avtal med Ugandiska regeringen om diverse utvecklingsprojekt. Det verkar inte lovande med tanke på Kinas historia med våtmarker (En kort introduktion på 5 minuter här). Hur som helst så for vi till Masaka och Röda korsets lokala kontor där vi tog del av deras tankar och planer på ett Wikipediacenter likt det i Mbazzi (Se Dans blogg…). Vi berättade om våra idéer för fortsatt utveckling och for vidare mot två byar som Röda korset arbetar med. Den ena gruppen var en kvinnogrupp som arbetade med förstföderskor och utbildade dem i hygien och matsäkerhet/nutrition. De ser till att den gravida besöker sjukhus 4ggr under graviditeten och sedan att barnet får vaccinering. De styr också mot att man ska föda på sjukhus och inte i hemmen som brukligt. Den andra gruppen arbetade på samma sätt men var mer en samling/organisation för jordbruk där de hjälptes åt och blev utbildade i mer hållbart jordbruk också med en fond för hälsovård. De som var medlemmar gav en mindre avgift som användes till vård om det behövdes. De hade odlingar tillsammans och sålde som grupp och får då bättre priser. Vinsten investeras i t.ex. en frukttork och en kvarn. På så sätt kan de fortsätta utvecklas och få bättre marginaler. En bonde i Uganda tjänar ungefär 5 kr om dagen (2000 ugandiska shilling), vilket alltså är under fattigdomsgränsen 1$ om dagen. Vi tog in på hotel Maria flo i Masaka och satte oss i restaurangen för att skriva ner vad vi hade varit med om. Kvällsmat: kvällsté sedan omelett och pommes…

Upp vid innan 7 för att åka tillbaka till Kampala vid 8. Frukost på hotellet: omelett, afrikanskt kaffe, rostbröd, juice och vattenmelon. Väl i Kampala sammanfattade vi vad vi sett och vad vi skulle fokusera på med Röda korset tillsammans med Richard. Resterande del av eftermiddagen fick vi guidning av en släkting till Pauls familj. Vi åkte både minibustaxi (får plats 14 personer i en toyota minibuss…) och bodaboda (motorcykeltaxi, väldigt farlig då den kryssar fram mellan bilarna). En notis är att nästan all mark är odlad som man ser. Det som inte är odlat är träsk. Detta leder till att det inte finns så mycket djurliv.

Lördag 25/7

Upp vid 7 för möte med rektorn på Kisubi Mapeera. Ugandierna går i skolan måndag-lördag. Vi åkte till botaniska trädgården i Entebbe där vi mötte upp Elizabeth Langran med make. Hon har doktorerat på mobilt lärande och är en bra kontakt att ha för framtiden, arbetar på Marymount University i Arlington, USA. Vi informerade henne om vad vi var här för under vår vandring samt efterföljande lunch på Anna´s Corner, igen. Väldigt vacker botanisk trädgård, lagom stor. Hemåt Paul igen där vi hade ett kort möte med en av Dans gamla kontakter på Tekniska institutet (en yrkesskola kan man säga). På kvällen hade vi middag på Face 3 med Dans gamla lärarkontakter från tiden på Global profil.

Söndag 26/7

Aningens sovmorgon för att sedan åka till Mbazzi wikipediacenter samt Mbazzi Farmers Association för att ta reda på vad de behöver och vad de har utvecklat. Bland annat att se byns utvecklingsprojekt samt Kitsubi Mapeera SS och odlingarna där kommer av byns projekt, även skolans fiskdamm/pool. En dam 3x2m med 400 malar i. Malarna växer fullstora på ett halvår är säljs för att inbringa pengar till skolan. Vattnet är väldigt bra gödning för bananplantagerna i anslutning till dammen. Driften av poolen är dock dyr då vattnet byts ut var 2 – 3 veckor samt att malarnas mat är producerat fiskfoder. Väl i Mbazzi byn så ser vi odlingarna som de har startat, tomater, lök, passionsfrukt, majs, matokebanan, kaffe och rödbetor. Löken odlas vanligtvis inte för lök växer naturligt i träskmarker. Passionsfrukt odlas inte för att det inte är traditionellt, det är dock bra för den säljs dyrt. Rödbetorna är också ovanligt och har enligt gammal tradition medicinska egenskaper och borde då kunna säljas dyrt. Traditionellt odlas majs, matokebanan och kaffe i övrigt vet jag inte. Vi fick se wikipediacentret och höra vad de har gett folket i byn. Flera av dem har fått kontakt med folk utomlands och lärt sig massor som de inte visste tidigare. Flera har lärt sig eller börjat lära sig läsa och skriva! 75% är läs- och skrivkunniga i Uganda. 1997 blev skolan 1-7 (ungefär) gratis. Vi blev väl mottagna och fick  varsin Farmer association t-shirt under jubel och applåder.

Senare fick vi även se Pauls föräldragård, som han tagit över efter sin fars död. Han odlar som nämnt ovan men har även kor och grisar. På gång är utbyggnad av konstbevattning. Han vill samla mer vatten från taken och pumpa vatten (med handpump) ut på åkrarna nedanför huset. Vi åt lunch med Farmers association, ris med biffgryta och vitkålssallad. På vägen hem fick jag äntligen testa Jackfruit (se här!). En heltokig frukt som smakar som läsken sprite fast mindre socker. Efteråt får man ett lager olja på fingrarna och runt munnen som inte går bort förrän man löser upp det med vaselin och sedan tvål och vatten. Ett problem för Ugandierna är att det är dyrt med Internet. Därför kommer de fyra projekt som pågår med att sprida Internet fritt globalt få stor påverkan. De fyra ”projekten” är Google Loon, Facebooks, Outernet och Alliance for Affordable Internet. Den sista hintar om att fler är med på banan. Å andra sidan blir Wikipedia Zero oerhört viktigt i länder som Uganda _om_ man får till bra artiklar på lokala språk. Wikipedia Zero har funnits i Uganda men telefon operatören köptes upp och den nya var (hittills) inte intresserad. Operatören har dock avtal med Wikipedia Zero i flera grannländer och förhandlingar pågår.

Måndag 27/7

Upp 6 för dusch och frukost: havregrynsgröt, kokt ägg, korv, betjuice, ugandiskt kaffe och kanske något mer? Vi höll tal på Kitsubi Mapeeras morgonsamling, 1380 elever uppställda i rader där vi berättade kort vad vi gör där och varför det är viktigt för dem och Uganda. Det var nytt för mig kan jag säga. Idag träffar vi Nature Uganda som har genomfört flera projekt med Vi-skogen, svenska WWF och SIDA. Vi ska åka med dem i tre dagar. Först ett möte med dem där vi fick höra om deras organisation och vad de gör. Verkställande direktören Achilles, kassören Geofrey och en person som hette Michael var med. Michael hade varit med på Carolines och Paulinas Wikipediautbildning. Natur Uganda gör massor, läs här. De var informerade om Wikipedia projektet då deras ”core team members” också hade deltagit i Carolines och Paulinas wikipediautbildning tidigare. De berättade också om att det finns en tradition att sprida erfarenheter muntligen vilket leder till att massor av kunskap försvinner då äldre dör. Den traditionella medicinen är drabbad av detta. Traditionell medicin som sedan skulle kunna undersökas för att få reda på mer vetenskapligt vad växter och blandningar har för effekter och verksamma ämnen. Hur som helst så är Nature Uganda en riktigt bra spelare att ha med i Wikipedia projektet.

Vi åkte med chaufför och guiden Tonny från Nature Uganda mot Masaka. Vi stannade två gånger på vägen och besökte två ungdomsgrupper som arbetar med hållbart jordbruk och till exempel energibesparande ugnar. Ett problem här är att man lagar all mat på ved/kolugnar och det behövs bränsle. Det bor ~34 miljoner människor i Uganda och en väldigt stor del av marken odlas och det virke som finns används då som bränsle utan att nya träd planteras. Därför finns det flera biståndsprojekt som återplanterar träd. På sina håll slutade regnet komma enligt den regelbundenhet som det brukar. Efter att ha återplanterat träd/skog kom regnen tillbaka vilket sedan har lett till att växterna inte torkar upp. En stor risk är annars att jorden ligger bar och blåser bort eller sköljs bort i det regn som kom. Vi träffade Luhaya Polytechnic Institute och Youth group Haman som båda arbetar liknande. De utbildar byarna om hållbart jordbruk (med stöd av Nature Uganda) och olika projekt för att skydda Victoriasjöns avrinningsområde. Båda grupperna vill och kan skriva Wikipediaartiklar om sitt arbete. Polytechnic Institute har också odlat en ny typ av matokebanan som är tåligare mot vanliga sjukdomar. De odlar även på ett nytt sätt som effektiviserar hur plantan använder gödningen. De gräver en kanal mellan två plantor där gödningen läggs, den täcks över och plantorna kommer sedan växa mot varandra och gödningen används maximalt istället för att spridas ut och sedan sjunka ner med regnvattnet. Natten spenderades på Maria Flo igen. Jag ringde även hemåt för att rapportera att vi mår fint. 12°C och mulet hemma, soligt och 25°C hos oss.

Tisdag 28/7 

Upp vid 6:30 för att sedan åka och titta på fåglar vid Tonnys kontor i Masaka med utsikt över träsket. Därefter åkte vi iväg till St Georges school i Butale. Skolan var regeringsstödd och katolsk. Skolan blev gratis i Uganda 1997 och de skolor som är regeringsstödda är kända för att vara sämre. Stödet är inte så stort ekonomiskt så skolmaten kan vara sämre samt att lärarna är sämre om skolan ligger ute på landet. Lärare får byta jobb baserat på elevernas resultat på de nationella proven. Läraren kan alltså inte välja jobb fritt. St Georges school visar oss deras odlingar, föräldrarna klagade på skolmaten och med hjälp av Nature Uganda har de sedan utvecklat skolgården med odlingar. Genom dessa odlingar är skolmaten bättre samt att de kan sälja en del och få mer pengar till driften av skolan. Odlingarna är så bra att omgivande befolkning kommer dit och när sig odla likadant också för att kyrkan ligger jämte skolan. Speciellt här var att odlingarna kantades av ett gräs som skrämde bort skadeinsekter. Även en örtaträdgård för medicinalväxter för första hjälpen mot t.ex. magont, blödningar och mot malaria. Vi informerade om Wikipediaprojektet, här hade de ingen aning om vad det var för något men såg fram emot att sprida sitt arbete.

Vi åkte tillbaka mot Masaka och skolan St Anthony SS Kayunga. De är en ESD-skola (Education for Sustainable Development) med stöd av Nature Uganda likt St Georges. Likadana odlingar som St Georges. Här på St Anthony så har eleverna samlat in plastflaskor, packat dessa med jord och murat en behållare för insamlat regnvatten från taket. Denna skola har en egen datorsal med 10 datorer och Internet. Vi informerade om Wikipediaprojektet som även de blev väldigt intresserade av. Både elever, lärare och rektor. Efter detta åkte vi mot Kyenjojo där vi  på vägen besökte Kasuasinda och en ungdomsgrupp där läraren Joycebyggt upp ett ordentligt center för ESD och byutveckling. Där har det gått så bra med allt arbete med ESD och Wikipedia så att de även utbildar så de boende runt omkring lär sig läsa och skriva. Flera wikipediaartiklar har även skrivits av denna grupp.

Onsdag 29/7 här brister mina anteckningar lite så var dagen gick över i onsdag är lite oklart.

Vi for vidare ut på landet och besökte Nsinde primary school. Även detta en ESD-skola där odlingen har gått så bra att de har gett bort fröplantor till boende i närheten. Cirka 300 kaffeplantor och 300 bananplantor för att utveckla böndernas odlingar. Även denna skola har alltså tätt samarbete med föräldrarna och boende i närheten på så sätt att hela områdets odlingar har förbättrats enligt hållbart jordbruk. Här hade de även trädplanteringar på skolgården som ger virke och pengar till skolan när det säljs. Här var första gången vi såg ananasodling som odlas ihop med sojabönor. Annat som odlas är kassava, mango, avokado, kaffe och kål. Skolungdomarna lär sig också att väva skålar av bananblad och flickorna lär sig att tillverka smycken av pärlor och liknande som kan säljas. På de omgivande kullarna har det planterats träd sedan 4-5 år tillbaka. Kullarna var kala tidigare och risken för jorderosion var stor. Numera så har träden växt upp och regnen har kommit tillbaka. Här fick vi även en bit mat på rektorns rum, chapati med kryddat kött, väldigt gott.

På väg tillbaka mot Masaka besökte vi ännu en ungdomsgrupp, Rwetauha Tweyimukye, som även de har utvecklat byarna runt om i hållbart jordbruk samt har gjort en hel del små projekt för att förbättra Victoriasjöns avrinningsområde. Två av dem var med på Caroline och Paulinas wikipediautbildning. En del artiklar har skrivits av dem med de behöver åka iväg för dator och Internet vilket gör det svårt för dem. De hyr även ut tält och stolar till fester, genom detta lyckas de dra in en del pengar som de använder till projekten för Victoriasjön. Deras problem med dator och Internet skulle kunna lösas genom att någon kommer med dator och Internet en gång i månaden eller liknande. Denna grupp pratar även rotoro, vilket är kungariket Toros språk.

Torsdag 30/7 Wikipediakonferens

Tanken är att Dan presenterar huvudbudskapet och att en representant från kungariket Buganda ska öppna konferensen. Klockan 9 börjar allt. Klockan 9:07 har vi ingen ström och få deltagare har kommit. Ugandier och tidsuppfattning är inte som vår. Eftersom strömmen har gått och det ska finnas ström på Universitetsområdet så flyttas konferensen till biblioteket. Det visar sig senare ~1,5 timme, att det inte finns ström här heller. Konferensen öppnades och vi är igång. Förhandlingar pågår om att starta biblioteketsgenerator, det är dock ganska dyrt att göra det. Det är vanligt att strömmen går i Uganda då man säljer den ström som finns till omgivande länder. Idag är dessutom helgdag vilket innebär att företag inte behöver strömmen.

Introduktionen tar upp hållber utveckling i Uganda, Wikipedias roll i detta och Paul Kigubas idé om Wikipediacenter. Instruktören på Mbazziwikipediacenter informerade om hur de har arbetat lite kort. Erina berättade om Kumusha takes Wiki Erinas egna blogg: Dan berättade mer om vad Wikipedia är och vad syftet är med det. Deltagarna fick ställa frågor och Irina svarade, mycket bra! Lunch serveras, té, chapati, pirog och banan. Joyce informerar sedan om hur hon har arbetat. Hennes ungdomsgrupp verkar vara den som har lyckats bäst av alla de grupper vi har besökt. Peter (instruktör Mbazzi wikipediacenter) tar över och pratar det lokala språket och informerar om hur de skapar användare. Erina går sedan igenom hur man laddar upp bilder, ljud och film samt vad som i så fall skulle kunna laddas upp. Representanten från Buganda kungadömet har varit på plats hela konventet och lyssnat. Han höll ett stängningstal istället då han inte hittade rätt då mötet flyttades. Eftersom han kom och var kvar hela mötet visar det på att han förstår hur bra detta projekt kan gå och han ser hur det kan hjälpa till att utveckla landet. Han höll ett mycket bra tal om det hela som en avslutning. Han blir en väldigt bra kontakt till kungadömet för att få med dem i projektet som finansiär.

Sista timmen eller så hölls ett strategimöte där första stegen mot att skapa Wikimedia Uganda togs. Mål formulerades och ansvarsområden delades ut. Totalt sett så var konventet mycket bra trots alla problem med ström och lokalbyte.

Fredag 31/7

Idag sammanfattar vi allt vi har varit med om, detta vid ett väldigt fint ställe vid Victoriasjönsstrand. Det här hade varit ett turistparadis om det inte hade varit förenat med risk för död att bada i sjön. På eftermiddagen hade vi en workshop med Kitsubi Mapeeras Wikipediagrupp där vi lärde dem att skapa användare samt skapa-bok-funktionen samt kortfattat vad de skulle kunna skriva om. Tyvärr hade vi ganska dålig Internetuppkoppling så det blev inte så bra. Nästa gång får de ha fem elever i taget istället för de 15-20 vi hade. På kvällen hade vi middag med Kitsubi Mapeeras rektor Joseph där vi sammanfattade kort vad vi varit med om. Han förhörde sig om Finland då han sedan skulle dit på konferens.

Lördag 1/8

Starten på vår safari. Upp vid fem för att duscha, äta lite och sedan åka till Mbambaswamp där vi ska försöka få se träskonäbb samt papyrusgonolek. Fågelskådning alltså. Vi gav oss ut med en mindre båt med guide och åkte i papyrusträsket där det fanns grävda gångar som grävts för ~700 år tidigare. Papyrusgonoleken hade på några meter bort, vi hörde den men såg den aldrig. Lunch och sedan 3 timmar färja mot Sseseislands. Väl framme där möttes vi av guiden Ronald och guiden Thomson. De tog oss direkt ut i regnskogen där vi tittade på en ruin från upptäcktsresande John Speke och fick hans historia berättad av guiden Thomson. Därefter åkte vi upp på ön och till en magnifik utsikt över Victoriasjön och solnedgången.

Söndag 2/8

Upp vid 6 och iväg för att se soluppgången, tyvärr var det åkväder, vi fick dock se oljepalmodlingarna som har planterats på ön. Efter detta blev det frukost och iväg för att se oljepalmsodlingar och historiska siter. Vi besökte en landingsite där fiskarna lägger till och lastar av sin fångst. Detta var ett projekt finansierat utifrån där nu regeringen tagit över projektet, som helst avstannat då generatorerna inte hade tillräckligt med kraft för kylaggregaten. Detta innebar att allt stod stilla nu och ingen vet hur det kommer att gå med det projektet. Vi vandrade runt i fiskarbyn och fick även titta in i ett skjul där det trummades friskt. Det var fullt med folk som dansade därinne och vi fick sedan veta att det var en frikyrka och att detta var deras söndagsbön. Därefter besökte vi öns största grisfarm där grisarna hade cirka 10-15 kvadratmeter vardera att röra sig på. Renligheten var som husdjur, det vill säga väldigt rent och städat.

Efter detta besökte vi en grotta som var en helig plats enligt gammal Ugandisk naturreligion med andar. Där inne offrades frukt, pengar och liknande för att få sina problem lösta eller bara för lycka framåt. Efter att ha tagit av oss skorna fick vi gå in på det torra gräsgolvet och titta. Thomson kunde nu inte berätta om platsen på engelska utan Ronald fick översätta. Det finns fler sådana undangömda platser på flera ställen på ön. Det var väldigt speciell känsla där inne, som en kyrka fast mycket mer primitivt. I Uganda är religion spritt och de gamla naturreligionerna finns kvar fast mest på landet. Dan och jag offrade lite pengar och sedan gick vi ut mot nästa mål. Under tiden Ronald körde bilen till nästa mål så gick jag, Dan, Ronalds fru och Thomson en stig vid äldre ugandiska oljepalmer som höggs ner då de vuxit sig för höga för att skördas. Istället hade det planterats kaffeplantor och malaysiska oljepalmer, de är bara några meter höga mot ugandiska oljepalmer som blir 20-30 meter höga. Vi gick i skarp uppförs backe och solen visade sig nu med full kraft, svettigt värre. Målet visade sig vara en pub eller klubb där lokalbefolkningen träffas för att se engelska premier league. Där intog vi den medtagna lunchen och drack återigen den  Ugandiska ingefärsläsken, som jag får erkänna jag skulle vilja kunna köp här hemma…

Efter lunch for vi iväg till kungens lokala palats. Kungadömet Bugandas (Uganda har fem kungariken) Kabaka (Luganda för kung) bor aldrig på hotell så när han var här på öarna för en dag sedan och firade årsdagen av sin kröning för 22:a gången, byggdes ett palats av elefantgräs. Gräset kommer gro och växa där vilket innebär att palatset alltså kommer bestå av växande elefantgräs! Där tog Kabaka emot sina hövdingar och diskuterade problem och lösningar i två dagar, non-stop. Efter detta stopp åkte vi mot Logu forest där Kabaka ber landägaren (Omutaka) om lov att gå ut i skogen och ta en stav. Staven ger Kabaka till sin premiärminister som ett bevis på att denne får styra i Kabakas namn. Detta är en mycket gammal tradition, omutakan bor i en lerhydda och tog emot Kabaka i en större lerhydda som fungerar som sjukhus, kyrka, skolsal, vad som egentligen. Omutaka fick en kort redogörelse för varför vi var där och Wikipediaprojektet, han insåg direkt värdet av att bevara gamla traditioner i text och sprida det på Internet. Han menade också att vi skulle koma tillbaka en dag så han kunde visa och berätta mer. På bara en timme eller två hinner vi inte menade han. Han berättade dock vikten av hans skog och de gamla traditioner som han praktiserade. Det ska sägas att han även har en modern bostad och företag som han driver. Här var han klädd i barkdräkt, en traditionell dräkt som liknar jutesäck. Han hyr ut mark till oljepalmsföretaget men inser att detta inte är bra och han bedyrar att han har stora delar gammal regnskog kvar på sin mark. Oljepalmföretaget betalar för bra för att han skulle motstå deras erbjudande. Här lyckades vi se Ross´toraco, kolla denna liksom.

Vi tog farväl och åkte sedan till Bidco oil palm corporation. Där fick vi inte komma in då det var stark sekretess, jag råkade fota stället och fick be om ursäkt. Lukten i området är obeskrivlig, hemsk lukt som inte liknar något annat jag har känt. Vi fortsatte en bit och stannade vid en utsiktplats där vi tog foto av fabriken och oljepalmsodlingarna från avstånd. Här finns mer om hur det kan gå till när bistånd fördelas till andra länder. Regnskogen skövlas för att istället plantera oljepalmer. Oerhört artrik gammal regnskog blir artfattig monokultur. Pengarna som genereras av odlingarna då? Företaget är multinationellt så pengarna går utomlands. Vi tog adjö av Thomson.

Måndag 3/8

Upp vid 5:20 för att hinna med färjan till Masaka. Ronald och hans fru var lite mer än en kvart sena så det här blir tajt tänkte vi. Ronald bedyrade dock att det här ordnar sig. Efter halva resan ungefär passerades vi av en pickup som var färjekaptenen! Väl framme vid färjeläget så missade vi färjan med 3-4 minuter. Det var väldigt mycket folk, vilket var förklaringen till varför vi missade färjan. Ronald hade inte räknat med att många hade åkt till öarna på grund av Kabakas firande. En av de två färjorna som trafikerar här var trasig så vi hade två timmars vänte tid innan vi kunde ta oss de 45 minutrarna till färjeläget på andra sidan. Väl på andra sidan kom ett åskregn. Vår näste guide var sen så vi fick vänta ytterligare en timme eller så. Ronald med fru följde med oss till Masaka där vi tog farväl över en lunch. Ronald ligger bakom tankearbetet som har gett Mbazzi farmers association, som jag förstår. Han har arbetat på Vi-skogen och arbetar nu på uppdrag av regeringen att utveckla byar med hållbart jordbruk och för att öka matsäkerheten. Trots att mat finns så äter man ofta inte varierat vilket kan leda till näringsbrist. Ronald är väl påläst om Wikipedia projektet och här finns det störa möjligheter till utveckling. Han är även Master of Ceremonies på Kalangala (Ssese islands) vilket innebär att han var så att säga toastmaster när Kabaka firade sin kröning.

Vår nya guide/chaufför Paul (2) körde oss sedan mot Mboro National Park. Här börjar vår safaritur på riktigt. Halvvägs stannar vi vid ett mindre träsk som visar sig vara en explosion av fågelliv. Paul (2) har arbetat som guide i 15 år, han kan sina saker kan man säga. Två mil eller så innan vi är inne i parken ser vi Zebror och impalor springa i skogssavannen jämte vägen. Detta blandat med kor. Tydligen som respekterar inte det vilda livet parkens gränser och korna med sina skötare respekterar heller inte parkens gränser. Denna dag lyckas vi se 10 däggdjur och 57 olika fågelarter. Paul (2) pekar ut vårt boende efter den mindre turen i parken på ~2-3 timmar. Högst upp på en kulle med utsikt över hela parken ligger, vad som ser ut som små stugor. Vägen dit är i kanske 20-40° lutning uppåt. Tr vi har safarijeep med fyrhjulsdrift. Vi checkar in och njuter av utsikten. Vi går mot vårt boende och börjar häpna. De består av tre väggar med öppning framåt, där tar ett tält vid. Vi ska alltså bo i tält. Går man igenom tältet kommer man till toa och dusch som då är som vilken toa och dusch som helst, förutom att man hör naturen alldeles inpå. Väldigt häftigt boende som passar oss perfekt. Vattnet kan krångla så i duschen finns även en campingdusch, en vattentät säck hängandes i taket som har ett duschmunstycke ner till. Här hade vi de bästa sängarna på hela resan. I tältet fanns två sängar med en träställning runt där myggnätet hängde. Kvällmaten var förbetald och bestod av tre rätters, tomatsoppa till förrätt, varmrätt var kyckling, ris, rostad potatis, olika grönsaker och en grönsakssås. Till efterrätt fick vi en frukttallrik.

Tisdag 4/8

Upp vid 6 för dusch och frukost innan solen gick upp. Vi hade beställt frukosten kvällen innan så vi fick spansk omelett, rostmackor med antingen plommonmarmelad eller jordnötssmör. Ett buffébord stod dukat med kaffe, té, varm mjölk och flingor. Jag hade dessutom beställt en bananpannkaka, dock var det onödigt eftersom omeletten var av modell större samt att vi ju fick två rostmackor. Klockan 7 lämnade vi för safari. Detta var lika bra som dagen innan men nu fick vi se flodhäst och vi hörde än en gång papyrusgonoleken. Lunch 12:30 här trodde vi att lunchen var som kvällsmaten, det vill säga buffé liknande. Det visade sig att man måste beställa vilket är tråkigt eftersom restauranger tar lång tid vanligtvis i Uganda. Vi beställde lunchmackor och det tog bortåt en halvtimme innan vi fick dem. Sedan åkte vi till Mborolake där vi for iväg på båtsafari. Båtguiden var lite trött eller något eftersom Dan och jag pekade ut en massa djur och fåglar långt innan honom. Här kom vi liiite för nära flodhästarna då guiden körde över två stycken. Dessa bröt vatten ytan på varsin sida om båten på bara några centrimeters håll. Vi hade kunnat peta på dem. Vi såg äntligen Nilkrokodilen! Dock inte de riktigt stora. Vi såg även en mängd skrikörnar och ett par african fin foot. Totalt 29 nya fågelarter idag, två nya djur: nilkrokodil och buffel (cape buffalo).  Kvällsmat liknande som kvällen tidigare. Här på kvällen sitter man med guiden och antecknar vad vi såg under dagen.

Onsdag 5/8

Upp 5:45 för dusch, kaffe & banan. Därefter åkte vi på en tidig safari. Här hade vi även en beväpnad guide då vi gick på skogssavannen. Innan detta råkade vi möta en flodhäst som gick på vägen från sitt nattbete tillbaka mot sjöns skydd. Att gå på savannen var väldigt speciellt. Nu såg vi hur hårt betat det var. Det låg spillning överallt och man får en förståelse för hur det vilda sköter naturen ursprungligt. Vi gick både på skogssavannen och ner mot träsket där vi återigen hörde papyrusgonoleken. Vi lyckades inte locka fram den bara. Tillbaka på skogssavannen lyckades de två guiderna hitta Crested barbet som häckade i ett träd i närheten. Efter detta blev den en sen frukost. Totalt såg vi 102 fågelarter. På vägen hem flög en papyrusgonolek och satte sig på papyrusen väl synligt mitt framför bilen och vi jublade! Där var den lille gynnaren.

Vi tog farväl av Paul (2) som hade gjort ett mycket bra jobb. Nu skulle han hem till familjen och vara hemma en vecka innan han skulle ut på en månads safari…Väl hemma hos familjen Paul Kiguba så packade i våra väskor och åt sista kvällsmaten. Kycklinggryta, ris, potatismos (svensk matoke), matoke (en matbanan), sötpotatis, annans, lite sallad och färsk juice på ananas.

Torsdag 6/8

Sovmorgon till 7:30 frukost, megaportion havregrynsgröt, juice, chapati, afrikansk kaffe, sallad (vitkål, morot, gurka), ägg och korv. Vi åkte sedan till Entebbe utanför flygplatsen där vi köpte presenter och satte oss på Anna’s Corner för att se över Internet och skriva lite journal samt reserapport. Vi fick skjuts av Paul lärarkollega då Paul har fullt upp på skolan där de har slut examinationer. Paul ska komma senare med våra väskor samt äta lunch med oss. Kl 15 tänker vi vara på flygplatsen men Paul kommer inte enligt den tid vi sa…Det visar sig att han kört punktering och lyckades ordna en annan bil. Sen lunch än vi tänkt men nu har vi våra väskor. Vi for sedan mot flygplatsen där vi tar farväl. Det visar sig att FN har haft möte och alla ska hem nu. I Entebbe finns 50 000 man från FN och det är här man utgår när det gäller Östafrika (Sudan, Syd-sudan, Kongo och så vidare). Vi köar och kommer sedan in på flygplatsen och senare även vårt plan. Vi flög kl 18 och landar i Doha 23 på kvällen. Här letar vi lite och hittar ett lugnt hörn med halvsköna stolar som vi kanske sov en timme eller två i. Vi flög sedan Doha – London 7:45 – 13:15. Nästa flyg till Köpenhamn går vid 17 och landar 19:55. Därefter skyndar vi mot sista tåget mot Kalmar. Väl på tåget visar det sig att tåget bara går till Växjö. Vad gör man i Växjö 23:37 en fredagkväll? Det visar sig vara Växjöstadsfest. Min arma moder fick hämta oss i Växjö och köra hem oss. Tack.

Totalt så känns denna resa ha varat i en månad. Det är svårt att ta in allt vi har varit med om.

Lämna en kommentar

Filed under Uncategorized, Välbefinnande